Relevant Sanskrit Shlokas with Meaning in Hindi & English's image
323K

Relevant Sanskrit Shlokas with Meaning in Hindi & English

स्वस्तिप्रजाभ्यः परिपालयन्तां न्यायेन मार्गेण महीं महीशाः।
गोब्राह्मणेभ्यः शुभमस्तु नित्यं लोकाः समस्ताः सुखिनो भवन्तु॥

Transliteration:

svastiprajābhyaḥ paripālayantāṃ nyāyena mārgeṇa mahīṃ mahīśāḥ।
gobrāhmaṇebhyaḥ śubhamastu nityaṃ lokāḥ samastāḥ sukhino bhavantu॥

English Translation:
May the well-being of all people be protected By the powerful and mighty leaders be with law and justice.
May the success be with all divinity and scholars, May all (samastāḥ) the worlds (lokāḥ) become (bhavantu) happy (sukhino).​

Hindi Translation:
सभी लोगों की भलाई शक्तिशाली नेताओं द्वारा कानून और न्याय के साथ हो।
सभी दिव्यांगों और विद्वानों के साथ सफलता बनी रहे और सारा संसार सुखी रहे।

प्राता रत्नं प्रातरित्वा दधाति ।

Transliteration:
prātā ratnaṃ prātaritvā dadhāti

English Translation:
An early riser earns good health.

Hindi Translation:
प्रातःकाल उठने वाले अच्छा स्वास्थ्य प्राप्त करतें है । 

अमृतत्वस्य तु नाशास्ति वित्तेन ।

Transliteration
amṛtatvasya tu nāśāsti vittena।

English translation
Immortality cannot be achieved by wealth.

Hindi translation
धन से अमरत्व प्राप्त नहीं किया जा सकता ।

Source – Brihdaranyakopanishad 2.4.2

विवेकख्यातिरविप्लवा हानोपायः।

Transliteration:
vivekakhyātiraviplavā hānopāyaḥ।

English Translation:
Uninterrupted practice of discrimination (between real and unreal)is the means to liberation and the cessation of ignorance.​

Hindi Translation:
निरंतर अभ्यास से प्राप्त​ निश्चल और निर्दोष विवेकज्ञान हान(अज्ञानता) का उपाय है।

संधिविग्रहयोस्तुल्यायां वृद्धौ संधिमुपेयात्।

Transliteration:
saṃdhivigrahayostulyāyāṃ vṛddhau saṃdhimupeyāt।

English Translation:
If there is an equal benefit in peace or war, he (the king) should choose peace.

Hindi Translation:
यदि शांति या युद्ध में समान वृद्धि हो तो उसे (राजा को) शांति का सहारा लेना चाहिए।

जीवेषु करुणा चापि मैत्री तेषु विधीयताम् ।

Transliteration:
jīveṣu karuṇā cāpi maitrī teṣu vidhīyatām ।

English Translation:
Be compassionate and friendly to all living beings.​

Hindi Translation:
जीवों पर करुणा एवं मैत्री कीजिये।

सन्तुष्टो भार्यया भर्ता भर्त्रा भार्या तथैव च
यस्मिन्नेव नित्यं कल्याणं तत्र वै ध्रुवम् ॥

Transliteration:
santuṣṭo bhāryayā bhartā bhartrā bhāryā tathaiva ca
yasminneva nityaṃ kalyāṇaṃ tatra vai dhruvam ॥

English Translation:
In that family, where the husband is pleased with his wife and the wife with her husband,
happiness will assuredly be lasting.​

Hindi Translation:
जिस परिवार में पति अपनी पत्नी से और पत्नी अपने पति से सुखी होती है,
वहां कल्याण निश्चित रूप से स्थायी होता है।

सर्वं परवशं दुःखं सर्वमात्मवशं सुखम्।
एतद् विद्यात् समासेन लक्षणं सुखदुःखयोः॥

Transliteration:
sarvaṃ paravaśaṃ duḥkhaṃ sarvamātmavaśaṃ sukham।
etad vidyāt samāsena lakṣaṇaṃ sukhaduḥkhayoḥ॥ 

English Translation:
Everything that is in other’s control is painful. All that is in self-control is happiness. This is the definition of happiness and pain in short.​

Hindi Translation:
जो सब अन्यों के वश में होता है, वह दुःख है। जो सब अपने वश में होता है, वह सुख है।
यही संक्षेप में सुख एवं दुःख का लक्षण है।

आ नो भद्राः क्रतवो यन्तु विश्वतः ।

Transliteration:
ā no bhadrāḥ kratavo yantu viśvataḥ ।

English Translation:
Let noble thoughts come to me from all directions.​

Hindi Translation:
सभी दिशाओं से नेक विचार मेरी ओर आएँ।

अप्राप्यं नाम नेहास्ति धीरस्य व्यवसायिनः।

Transliteration:
aprāpyaṃ nāma nehāsti dhīrasya vyavasāyinaḥ।

English Translation:
There is nothing unattainable to the one who has courage and who works hard.

Hindi Translation:
जिसके पास साहस है और जो मेहनत करता है, उसके लिए कुछ भी अप्राप्य नहीं है।

अत्वरा सर्वकार्येषु त्वरा कार्याविनाशिनी।

Transliteration:
atvarā sarvakāryeṣu tvarā kāryāvināśinī।

English Translation:
Do not rush in work, haste is a waste of work.

Hindi Translation:
कार्यों में शीघ्रता नहीं करनी चाहिए, शीघ्रता कार्यविनाशिनी होती है।

अहिंसाप्रतिष्ठायां तत्संनिधौ वैरत्यागः।

Transliteration:
ahiṃsāpratiṣṭhāyāṃ tatsaṃnidhau vairatyāgaḥ।

English Translation:
As a Yogi becomes firmly grounded in non-violence (Ahimsa), other people who come near will naturally lose any feelings of hostility.​

Hindi Translation:
अहिंसा (मे) दृढ़ स्थिति हो जाने पर उस (योगी के) निकट (सब का) वैर छूट जाता है।

सिंहवत्सर्ववेगेन पतन्त्यर्थे किलार्थिनः॥

Transliteration:
siṃhavatsarvavegena patantyarthe kilārthinaḥ॥

English Translation:
Those who intend to get work done cast themselves on the task with all possible speed, like a lion.​

Hindi Translation:
जो कार्य संपन्न करना चाहते हैं, वे सिंह की तरह अधिकतम वेग से कार्य पर टूट पड़ते हैं।

अनारम्भस्तु कार्याणां प्रथमं बुद्धिलक्षणम्।
आरब्धस्यान्तगमनं द्वितीयं बुद्धिलक्षणम्॥

Transliteration:
anārambhastu kāryāṇāṃ prathamaṃ buddhilakṣaṇam।
ārabdhasyāntagamanaṃ dvitīyaṃ buddhilakṣaṇam॥

English Translation:
Not starting tasks is the first characteristic of intelligence. Once started,
bringing tasks to completion is the second characteristic of intelligence..​

Hindi Translation:
कार्य शुरु न करना बुद्धि का पहला लक्षण है।
शुरु किये हुए कार्य को समाप्त करना बुद्धि का दूसरा लक्षण है।

आकिञ्चन्ये न मोक्षोऽस्ति किञ्चन्ये नास्ति बन्धनम्।
किञ्चन्ये चेतरे चैव जन्तुर्ज्ञानेन मुच्यते॥

Transliteration:
ākiñcanye na mokṣo’sti kiñcanye nāsti bandhanam।
kiñcanye cetare caiva janturjñānena mucyate॥ 

English Translation:
There is no redemption in poverty and no binding in prosperity.
Whether there is poverty or prosperity, an individual gets liberation by conscience.​

Hindi Translation:
दरिद्रता में मोक्ष नहीं, और संपन्नता में कोई बन्धन नहीं।
किन्तु दरिद्रता हो या संपन्नता, मनुष्य ज्ञान से ही मुक्ति पाता है।

कुसुम-सधर्माणि हि योषितः सुकुमार-उपक्रमाः।
ताः तु अनधिगत-विश्वासैः प्रसभम् उपक्रम्यमाणाः संप्रयाग-द्वेषिण्यः भवन्ति। तस्मात् साम्ना एव उपचरेत्॥

Transliteration:
kusuma-sadharmāṇi hi yoṣitaḥ sukumāra-upakramāḥ। tāḥ tu anadhigata-viśvāsaiḥ prasabham upakramyamāṇāḥ saṃprayāga-dveṣiṇyaḥ bhavanti। tasmāt sāmnā eva upacaret॥

English Translation:
Women are like flowers; they should be treated very tenderly.
No action should be forced unless full faith is instilled in the wife’s heart towards the husband.​

Hindi Translation:
स्त्रियाँ फूल के समान होती हैं, इसलिये उनके साथ बहुत सुकुमारता से व्यवहार करना चाहिए।
जब तक पत्नी के हृदय में पति के प्रति पूर्ण विश्वास उत्पन्न न हो जाय तब कोई क्रिया जबरदस्ती नहीं करनी चाहिए।

उत्थानेनामृतं लब्धमुत्थानेनासुरा हताः।
उत्थानेन महेन्द्रेण श्रैष्ठ्यं प्राप्तं दिवीह च॥

Transliteration:
utthānenāmṛtaṃ labdhamutthānenāsurā hatāḥ।
utthānena mahendreṇa śraiṣṭhyaṃ prāptaṃ divīha ca॥

English Translation:
Only due to their efforts were gods able to acquire Amruta and kill demons;
Only due to his efforts was Indra able to gain superiority in heaven and on earth.​

Hindi Translation:
देवों ने भी प्रयत्नों से ही अमृत प्राप्त किया था, प्रयत्नों से ही असुरों का संहार किया था,
तथा देवराज इन्द्र ने भी प्रयत्न से ही इहलोक और स्वर्गलोक में श्रेष्ठता प्राप्त की थी।

व्यतिषजति पदार्थानान्तरं कोऽपि हेतुर्न खलु बहिरुपाधीन् प्रीतयःसंश्रयन्ते॥

Transliteration:
vyatiṣajati padārthānāntaraṃ ko’pi heturna khalu bahirupādhīn prītayaḥsaṃśrayante

English Translation:
There is a certain reason behind the togetherness of two people,
indeed love is independent of external factors.​

Hindi Translation:
दो व्यक्तियों के साथ होने का कोई अज्ञात कारण होता है।
वास्तव में प्रेम बाह्य कारणों पर निर्भर नही होता।

अतिरोषणश्चक्षुष्मानन्ध एव जनः।

Transliteration:
atiroṣaṇaścakṣuṣmānandha eva janaḥ।

English Translation:
An exceedingly angry person is blind even when possessing eyes.​

Hindi Translation:
अत्यन्त क्रोधी व्यक्ति आँखें रखते हुए भी अन्धा होता है।

सुखार्थिनः कुतो विद्या नास्ति विद्यार्थिनः सुखम्।
सुखार्थी वा त्यजेद्विद्यां विद्यार्थी वा त्यजेत्सुखम्॥

Transliteration:
sukhārthinaḥ kuto vidyā nāsti vidyārthinaḥ sukham।
sukhārthī vā tyajedvidyāṃ vidyārthī vā tyajetsukham॥

English Translation:
There is no knowledge for the seekers of comfort, and no comfort for the seekers of knowledge.
A seeker of comfort should give up knowledge, and a seeker of knowledge should give up comfort.​

Hindi Translation:
आराम के साधकों को ज्ञान प्राप्त नहीं होता, और ज्ञान के साधकों को आराम प्राप्त नहीं होता।
सुखार्थी को विद्या और विद्यार्थी को सुख त्याग देना चाहिए।

पिपीलिकार्जितं धान्यं मक्षिकासञ्चितं मधु ।
लुब्धेन सञ्चितं द्रव्यं समूलं हि विनश्यति ॥

Transliteration:
pipīlikārjitaṃ dhānyaṃ makṣikāsañcitaṃ madhu।
lubdhena sañcitaṃ dravyaṃ samūlaṃ hi vinaśyati॥

English Translation:
Grain collected by ants, honey collected by bees, and wealth accumulated by a greedy person,
will all be destroyed along with its source.​

Hindi Translation:
चींटी द्वारा इकट्ठा किया गया अनाज, मक्खी द्वारा जमा किया गया शहद,
और लोभियों द्वारा संचित किया गया धन, समूल ही नष्ट हो जाता है।

अस्तेयप्रतिष्ठायां सर्वरत्नोपस्ठानम् ।

Transliteration:
asteyapratiṣṭhāyāṃ sarvaratnopasṭhānam।

English Translation:
By the establishment of non-stealing (and non-receiving) all wealth comes to the Yogi.​

Hindi Translation:
अस्तेय (चोरी न करना) और अपरिग्रह​ (भोग के साधनों का स्वीकार न करना) में दृढ़ हो जाने पर उस योगी के सामने सभी प्रकार का धन​ प्रकट हो जाता है।

तेजस्विनि क्षमोपेते नातिकार्कश्यमाचरेत्।
अतिनिर्मथनाद्वह्निश्चन्दनादपि जायते॥

Transliteration:
tejasvini kṣamopete nātikārkaśyamācaret।
atinirmathanādvahniścandanādapi jāyate॥

English Translation:
One should never be rude to a person who is brilliant and compassionate.
With harsh striking even the sandalwood sparks fire.​

Hindi Translation:
तेजस्वी और​ क्षमाशील व्यक्ति से कभी भी अतिकठोर आचरण नहीं करना चाहियें।
अति घर्षण से चन्दन की लकडी में भी अग्नि उत्पन्न होती हैं।

मा कुरु धनजनयौवनगर्वं हरति निमेषात्कालः सर्वम्।
मायामयमिदमखिलं हित्वा ब्रह्मपदं त्वं प्रविश विदित्वा॥

Transliteration:
mā kuru dhanajanayauvanagarvaṃ harati nimeṣātkālaḥ sarvam।
māyāmayamidamakhilaṃ hitvā brahmapadaṃ tvaṃ praviśa viditvā॥

English Translation:
Don’t be proud of wealth, people or youth; time takes them away in a minute.
Forgo all this illusion and enter the state of Brahman after knowing this.​

Hindi Translation:
धन, जन, और यौवन पर घमण्ड मत करो; काल इन्हें पल में छीन लेता है।
इस माया को छोड़ कर इस ज्ञान से ब्रह्मपद में प्रवेश करो।

कल्पयति येन वृत्तिं येन च लोके प्रशस्यते सद्भिः।
स गुणस्तेन च गुणिना रक्ष्यः संवर्धनीयश्च॥

Transliteration:
kalpayati yena vṛttiṃ yena ca loke praśasyate sadbhiḥ।
sa guṇastena ca guṇinā rakṣyaḥ saṃvardhanīyaśca॥

English Translation:
The skill that sustains livelihood and which is praised by all
should be fostered and protected for your own development.​

Hindi Translation:
जिस गुण से आजीविका का निर्वाह हो और जिसकी सभी प्रशंसा करते हैं,
अपने स्वयं के विकास के लिए उस गुण को बचाना और बढ़ावा देना चाहिए।

जरामृत्यू हि भूतानां खादितारौ वृकाविव ।
बलिनां दुर्बलानां च ह्रस्वानां महतामपि ॥

Transliteration:
jarāmṛtyū hi bhūtānāṃ khāditārau vṛkāviva ।
balināṃ durbalānāṃ ca hrasvānāṃ mahatāmapi ॥

English Translation:
Old age and Death are the devourers of all creatures.
Like wolves, they devour the strong and the weak, the small and the big. Everything.​

Hindi Translation:
बुढ़ापा और मृत्यु ये दोनों भेड़ियों के समान हैं
जो बलवान, दुर्बल, छोटे और बड़े सभी प्राणियों को खा जाते हैं ।

अति सर्वनाशहेतुर्ह्यतोऽत्यन्तं विवर्जयेत्।

Transliteration:
ati sarvanāśaheturhyato’tyantaṃ vivarjayet।

English Translation:
Excess is the cause of the ruin.
Hence one should avoid it in any case.​

Hindi Translation:
अति सर्वनाश का कारण है।
इसलिये अति का सर्वथा परिहार करे।

आरोप्यते शिला शैले यथा यत्नेन भूयसा।
निपात्यते सुखेनाधस्तथात्मा गुणदोषयोः॥ 

Transliteration:
āropyate śilā śaile yathā yatnena bhūyasā।
nipātyate sukhenādhastathātmā guṇadoṣayoḥ॥

English Translation:
Hauling a rock to the top of the hill is incredibly difficult. But pushing it down is very easy.
Similarly, one rises with good qualities but falls quickly due to a single misdeed.​

Hindi Translation:
जैसे कोई पत्थर बड़े कष्ट से पहाड़ के ऊपर पहुँचाया जाता है पर बड़ी
आसानी से नीचे गिर जाता है, वैसे ही हम भी अपने गुणों के कारण ऊँचे उठते हैं
किंतु हम एक ही दुष्कर्म से आसानी से गिर सकते हैं।

यथा ह्यल्पेन यत्नेन च्छिद्यते तरुणस्तरुः।
स एवाऽतिप्रवृध्दस्तु च्छिद्यतेऽतिप्रयत्नतः॥
एवमेव विकारोऽपि तरुणः साध्यते सुखम्।
विवृध्दः साध्यते कृछ्रादसाध्यो वाऽपि जायते॥

Transliteration:
yathā hyalpena yatnena cchidyate taruṇastaruḥ।
sa evā’tipravṛdhdastu cchidyate’tiprayatnataḥ॥
evameva vikāro’pi taruṇaḥ sādhyate sukham।
vivṛdhdaḥ sādhyate kṛchrādasādhyo vā’pi jāyate॥

English Translation:
Just as a tender plant is easy to cut down, the same requires much more effort when fully grown. Likewise, any disease is manageable in the early stage; it becomes almost incurable when it grows.​

Hindi Translation:
जैसे छोटे पौधे आसानी से तोड़े जा सकते हैं पर बड़े पेड़ नही, वैसे ही रोग का शुरुआत में ही
उपचार करना आसान होता है, बढ़ने पर साध्य से असाध्य ही हो जाता है।

युक्ति युक्तं प्रगृह्णीयात् बालादपि विचक्षणः।
रवेरविषयं वस्तु किं न दीपः प्रकाशयेत्॥

Transliteration:
yukti yuktaṃ pragṛhṇīyāt bālādapi vicakṣaṇaḥ।
raveraviṣayaṃ vastu kiṃ na dīpaḥ prakāśayet॥

English Translation:
The wise should learn to accept wisdom from anybody, even from a child.
Doesn’t the small night lamp light up things which the sun can not?​

Hindi Translation:
बुद्धिमान को बच्चों से भी युक्तिपूर्ण वचन ग्रहण करने चाहिए।
क्या दीप उस वस्तु को प्रकाशित नहीं करता, जिसे सूर्य प्रकाशित नहीं कर सकता ?

लये संबोधयेत् चित्तं विक्षिप्तं शमयेत् पुनः।
सकशायं विजानीयात् समप्राप्तं न चालयेत् ॥

Transliteration:
laye saṃbodhayet cittaṃ vikṣiptaṃ śamayet punaḥ।
sakaśāyaṃ vijānīyāt samaprāptaṃ na cālayet॥

English Translation:
When the mind is in a stage of dullness, stimulate and awaken it. When the awakened mind thus becomes turbulent, calm it down. In the process, recognize the dirt that surfaced. When the mind reaches a state of equanimity, do not disturb it further.​

Hindi Translation:
जब चित्त निष्क्रिय हो जाये, तो उसे संबुद्ध करो। संबुद्ध चित्त जब अशान्त हो,
उसे स्थिर करो। चित्त पर जमे मैल (अहंकार तथा अज्ञानता) को पहचानो।
समवृत्ति को प्राप्त होने पर इसे फिर विचलित मत करो।

अनिषिध्दमनुमतम्॥

Transliteration:
aniṣidhdamanumatam॥

English Translation:
That which is not objected to is agreed to (silence gives consent).​

Hindi Translation:
जिस पर आक्षेप नहीं कीया जाता, उसे सहमति के रूप में लिया जाता है।

प्रथमे नार्जिता विद्या द्वितीये नार्जितं धनम् ।
तृतीये नार्जितं पुण्यं चतुर्थे किं करिष्यसि ॥

Transliteration:
prathame nārjitā vidyā dvitīye nārjitaṃ dhanam ।
tṛtīye nārjitaṃ puṇyaṃ caturthe kiṃ kariṣyasi ॥

English Translation:
What can you do in the fourth part of your life, when you have not gained knowledge in the first, money in the second, and merit in the third?​

Hindi Translation:
यदि जीवन के प्रथम भाग में विद्या, दूसरे में धन,
और तीसरे में पुण्य नही कमाया, तो चौथे भाग में क्या करोगे ?

विवादो धनसम्बन्धो याचनं चातिभाषणम् ।
आदानमग्रतः स्थानं मैत्रीभङ्गस्य हेतवः॥

Transliteration:
vivādo dhanasambandho yācanaṃ cātibhāṣaṇam ।
ādānamagrataḥ sthānaṃ maitrībhaṅgasya hetavaḥ॥

English Translation:
Quarrel, financ

Read More! Earn More! Learn More!